Lite om Supernatural
Jag har lyckats ta mig till mitten av säsong fem på Supernatural nu, tog mig bara ett år ungefär. ÅH NEJ! Inte mer tjat om tv-serier säger bloggen nu men jag kan inte hjälpa att jag inte har något bättre för mig.
Vad som skiljer Supernatural ifrån många andra serier som pågår år efter år är att den blir bättre och bättre hela tiden. Jag var helt lyrisk efter att ha sett musikalavsnittet i Buffy som sändes i sjätte säsongen tror jag, men det är ingenting mot vad de här killarna hittar på. Inget musikalaktigt än så länge men nära inpå. Egentligen borde det ha blivit tjatigt vid det här laget att de jagar demoner i varenda avsnitt men de lyckas fortfarande förvåna och lura mig.
Jag kan inte beskriva det bättre än så. Himla bra är vad det är.
Lite om viktiga saker som jag glömt
Hur har jag tid att se på alla dessa serier undrar man kanske nu? Svaret är att det gör jag inte, om sanningen ska vara sagd så har jag bara sett vissa säsonger av flera av dem på min lista. Det är ett pågående projekt kan jag lova.
The Walking Dead
För en två veckor sedan så hittade jag en ny ascool zombieserie som började sändas i USA i höstas, om den kommer sändas i Sverige vet jag inte men jag skulle gissa på att Canal+ kommer bli dem som haffar den först i så fall. Handlingen är precis som det alltid är i zombiefilmer, en grupp överlevare slaktar zombies och hoppas på att finna motgift och en fristad som är zombiefri. Det är väl det enda som är negativt med den, att den är lite förutsägbar på det viset. Annars så är det enda negativa att det bara är sex avsnitt på hela första säsongen. Jag höll på att avlida när jag hade sett fem stycken och upptäckte att det bara var ett kvar för den är verkligen riktigt, riktigt bra trots det jag sa innan om att den var zombiefilmsklycschig.
Den är rå och på sätt och vis så blir man ju deprimerad av att titta på den men det är verkligen riktigt bra manus och storyline i den. Plus bra skådespelare.
Det enda jag stör mig på är att hon som spelade Sara Tancredi i Prison Break har den kvinnliga huvudrollen och jag tycker det är jobbigt att se henne i en ny roll men det är väl bara mitt problem.
Så, min poäng: se The Walking Dead (såvida du inte känner dig deprimerad för då kan du eventuellt gå in i emohumör).
Lite om mina tv-seriefavoriter
Så varför har jag då gjort detta? Jo, för jag är en nörd och har inget liv. That's why bitch!
Nr 10
Dessa underbart elaka och osympatiska människor som samsas i en liten irländsk bar och inte skyr några medel för att få vad de vill ha (oftast tjejer och pengar). Jag älskar't.
Nr 9
De två bröderna Winchester åker runt i Amerika och bekämpar övernaturliga fenomen. Lite som en ungdomlig version av Arkiv-X och nästan lika bra.
Nr 8
Fem vänner i New York och nej, det är inte Vänner. Det är lite bättre än så även om det känns som att även dessa kan få idétorka ibland längre fram i säsongerna.
Nr 7
Jisses vad jag älskade den här serien när de första fyra säsongerna sändes. Jag satt antagligen i timtals och funderade över isbjörnar och Dharma Initiatives. Senare så hade jag inte tid att följa de sista säsongerna slaviskt man jag älskar fortfarande serien.
Nr 6
Stentuff tjej som jobbar extra på sin pappas detektivbyrå samtidigt som hon går på ett rikemans high school och försöker lösa mordet på sin bästa vän. Väldans bra.
Nr 5
Vampyrer, häxor, blod och varulvar.
Nr 4
Mulder och Scully är så bra så att ingen borde behöva förklara varför det är så bra.
Nr 3
Buffy var nog den första serien som jag verkligen blev besatt av (om man bortser från Sunset Beach vilket jag gör för jag försöker glömma den perioden i mitt liv) och jag älskar den fortfarande.
Nr 2
George är gnällig och olycklig. George dör. George blir lieman. George är fortfarande gnällig och olycklig. Svart humor blir inte bättre än såhär.
Nr 1!!! Yay!
Nu är inte jag ett hardcore Doctor Who-fan som sett alla avsnitt från 60- och 70-talet och älskar Tom Baker som jag kanske borde göra men jag kan säga såhär: jag har sett David Tennant som the Doctor och det är allt jag behöver. Visst, halvkassa effekter och sisådär på kvalitet på filmningen men man vet att man älskar det när man inte ens vill bry sig om det!
Pottan Potter
Redan förra året började jag och två till planera våra kostymer till premiären och det har varit en väldans massa snack om det men vi har faktiskt inte kommit någonstans. Fast jag känner mig inte så laddad på det just nu. Kanske till nästa film... hehe.
I will come back and haunt you!
600 sidor...
...och tre månader senare är jag äntligen klar med Neil Gaimans fördömda American Gods. Missuppfatta mig rätt (jag har aldrig fattat det uttrycket men jag har alltid velat använda det) för Gaiman är såklart en grym författare men ibland gick det bara för jäkla långsamt. Dessutom fanns det några instick som jag inte alls förstår hur de skulle vara relevanta för storyn och jag skulle antagligen behöva läsa om hela boken för jag förstår fortfarande inte hur den där gudgrejen fungerade, men en omläsning är inte planerad för att genomföras inom det närmsta decenniet.
Numera har jag istället börjat läsa Tidsparadoxen som är den sjätte Artemis Fowl-boken, jag har för mig att den sjunde skulle komma någon gång i sommar så det är ju lika bra att läsa ikapp det där. Det var ganska stor skillnad att börja läsa Eoin Colfer istället eftersom American Gods var en relativt tung bok för en sådan som mig, även om jag suttit med näsan i historieböcker hela våren. Artemis Fowl är liksom den perfekta antihjälten, äckligt dryg, galet smart och att han mot hans egen vilja lyckas göra gott i slutändan. Lägg på lite svart humor på det och jag är underhållen.
Min bok blev aldrig såhär vältummad men nästintill, efter att jag släpat runt på ett objekt i flera månader så brukar de vara lite halvtrasiga. Jag har ju en benägenhet att råka ta sönder saker.
Zip Zac
Innan:
- Vitt linne
- Fulaste hårmodet, jag har inte hajat det här med hjälmfrisyrer
Nu:
- Polisonger=drägel
My gawd vad jag längtar till den tredje december då Charlie St. Cloud permiärierar.
Säg, Zac - är steget till Light Yagami långt nu? Tror inte det va? *hintar*
2011 står det att Death Note-filmen ska ha premiär. Det tror vi på.
They killed Kenny! You bastards!
(jag är tekniskt inkompetent, därför ser det konstigt ut)
Jag vet inte om det bara ett rykte som startats men tydligen ska Kenny i allt mummel säga:
"I like girls with big vagina
I like girls with big fat titties"
Om det verkligen är fallet så skulle jag bli väldigt förvånad för South Park är ju faktiskt känt för sin mogna humor.
Typ.
It was dark times
Nej, nu ljuger jag igen. Men nu kom jag på värsta bra grejen att blogga om såhär på söndagskvällen då man enligt traditionerna ska se en bra film. För det sa Gud. Bwahaha. Så skrattar jag INTE, bara så det är klart... som glas.
Vad skulle jag blogga om? JOOOO, håll i er nu för detta är bara för jävla bra alltså.
...
...
...
MEL GIBSON I LÄDER!!!...
Jo men asså lixom
Tihi.
Jag måste verkligen rekommendera Mad Max 2, Roadwarrior eller vad filmen nu hette för man blir verkligen så kallat "blown away". Fast jag vet inte riktigt om det är åt det bra eller dåliga hållet. Mest dåliga.
Mina ögon är skadade av alla nakna rumpor men de räddades av en sjujäkla sexig Mel Gibson som är en riktig karlakarl som klär sig i läder, säger ungefär fem meningar under hela filmen och äter konserverad hundmat till lunch.
En sak till. Kolla in snubben till vänster, det är liksom Mellos tvillingbrorsa! Frääänt!
Paint a circle, there's the earth
CAUTION: Hetalia: Axis Powers may be unhealthy to people who are easily entertained
Let me see your booty swing - MEN DU KAN JU INTE!
Anyways - till poängen. Det är ju samma snubbe som spelade Mårten i Ebba och Didrik, som förövrigt är det bästa barnprogrammet som någonsin gjorts! Mårten var den där bortskämda snorungen som man tyckte synd om fram tills att han var elak mot Ebba.
Där ser man på. Jag känner mig lite efter för jag fick reda på det alldeles nyss och ba "WHAAAT", eller något liknande.
Asså, det svänger ju i refrängen
Så om vi ska ta lite bakgrundsfakta:
- Sydkoreanskt band som bildades 2003
- Består av fem killar (pojkar, grabbar, spolingar, skitungar)
- I Japan kallas de för Tohoshinki vilket översätts till "The Rising Gods of the East". Nu tar vi lätt på självinsikten.
- De slår en massa försäljningsrekord "over there" (fast åt andra hållet liksom, rent geografiskt) särskilt i Japan som det bäst säljande utländska bandet. Eller något.
- De gillar blåbärspaj med chokladglass till frukost
Känns som att någon har kollat lite för mycket på For Your Entertainment. Eller så är det bara jag som borde sluta jämföra alla med Adam Lambert. Jag ska sluta tänka också.
No no no Raito, lovepotion goes in the...
Skånetrafikens hemsida kan äta kobajs tycker jag.
Så nu pluggade jag i sängen istället och det funkar inte så bra eftersom jag uppenbarligen inte pluggar. Well done.
Eh, ja. Plugg var det nu va?
SpongeBob SquarePants Viking Sized Adventures
Visst, lätt fall av lättroighet på den här sidan av datorskärmen men ändå. Kul! Fråga inte varför för det vet jag inte. (tror det ska vara någon slags ny film((jag är för lat för att undersöka)))
Jag blir fortfarande creepad av att SvampBob och Light har samma klädstil, det... är inte riktigt vad det borde vara.
It's a flying notebook!
Jag blev kidnappad av aliens som ville ha mig som deras slav, fast när de insåg hur urusla mina matlagningsskills var så skickade de tillbaka mig till stormiga skåne. Jag visste att jag borde koncentrerat mig mer på hemkunskapslektionerna.
Dagens störningsmoment: folk som refererar till melodifestivalen som "mello". HALLÅ! Mello är Mello. Ni kan inte bara gå runt och uppkalla glittershowen efter den skjut- och chokladglade tonårsgrabben! Mello är inte mellow om man säger så. Fast både melodifestivalen och Mello är ganska bögiga är klart...
Jag brukade alltid hata Mello innan, fast han har växt på mig. Inte som en planta alltså, utan själsligt.
Let's have a toast with our boots!!!
Fattar inte alls vad koreanerna har att vara sura över, om det skulle vara någon som klagade på serien så borde det vara italienarna som det drivs med hela tiden.
Av någon anledning så känns det som att jag lyckades få ett relativt nördigt inlägg om något som egentligen borde vara hur roligt som helst att snacka om egentligen, att låta lika roligt som ett inlägg om myrors anatomi. Det går inte ens att sätta ihop en ordentlig mening. Vad har jag ätit egentligen?
And I recommend chocolate-flavoured lollipops
Det var inte helt bestämt förrän jag lyssnade på Smartmouths senaste podcast innan idag och Matt Britton sa att det inte var värt det. Alla vet att man kan lita på Matt.
"Sweety, all good-looking guys are either gay or willing. That's just the way it is."
Wrong judgement
Fan ta dig Light för att vara så grymt het när jag hatar dig.
Önskar jag hade ett foto av mitt ansiktsuttryck när jag fick syn på dvdboxen. Fangirl squeeeeeal!*
Synd att det bara var de tolv första avsnitten, det är ju de 25 första man vill ha egentligen. Bababa, av vilken anledning då? Hmmm...
*Fangirlsqueal = skrik som endast kan uppfattas av fladdermusöron
I am JUSTICE! Tihi
Die like a God right?
Light Yagami Januari 28, 2010
Naw, how sad *tear* :,)
"No need to be so serious either", L