Exterminate!

Ibland händer det att man får en sådan där fråga som egentligen har ett uppenbart svar men man blir så ställd av frågan så man vet ändå inte riktigt vad man ska svara. Jag vet ju inte hur det är för andra men sådär kan det bli för mig ibland i alla fall.
Idag fick jag en sådan fråga.

En annan människa: "Så har du några barn?"
Jag: Öööh... öööh... nej...

Egentligen borde jag kanske inte blivit så förvånad som jag blev för det är faktiskt inte helt ovanligt att tjejer i min ålder har barn, men det var verkligen den första gången i hela mitt liv som någon frågade mig om jag hade några. Det finns liksom inte ens på min karta att skaffa barn inom en lång, lång, lång, lång tid.

En lång, lång, lång, lång tid är cirka tio år i min värld.

Jag hittade en rulle med risgrynsgröt inne i kylskåpet tidigare ikväll. En sådan där från Felix som är riktigt god och är ungefär som bebismat i konsistensen. Den hade bästföre datum satt idag den 17e så jag slängde in den i mikron och hällde sedan på ordentligt med krydda som man ska göra.

Vad starkt kanelen luktar tänkte jag. Nästan som peppar.

Svartpeppar var det jag hade öst på ett lager av på den stackars gröten. Tänk om man hade ställt ut den där gröten i stallet till en oanande tomte på juldagsmorgonen. Hehe. Inga julklappar hade det blivit där.

Gröten gick faktiskt att äta. Efter att jag slängt två tredjedelar av den i vasken och dränkt resten i kanel, russin och saftsoppa. Blev nästan förvånad över jag lyckades få ihop det till slut.

Jag kände att jag var tvungen att sätta ihop en snabb bestof2010 list så här är den!

Årets film
Harry Potter and the Deathly Hallows är det obligatoriska svaret men jag tror att jag hade svarat Inception om jag hade sett den. Jag ska snart se den, jag kanske uppdaterar då med en sådan där edit.
Edit: Nu har jag sett Inception och även om jag knappt fattade hälften av den så var den sinnessjukt bra och även jag som inte är överförtjust i actionfilmer tyckte att det var apcoola slagsmålsscener. Dessa två får helt enkelt sluta på delad första plats.

Årets tv-serie
Tredje säsongen av True Blood och den femte av Doctor Who, båda utgör något av det bästa jag bevittnat i tv-väg.

Årets bästa lästa bok
Jurassic Park av Michael Chrichton. Jag älskade redan filmen men boken är SÅ mycket mer.

Årets klädesplagg
Shorts tror jag. Jag älskade att ha shorts i somras och jag längtar efter dem nu.

Årets månad
Juli. Eller kanske december.

Årets svenska låt
Det blir fyra, jag har seriösa problem med att bara välja en men alla är så fantastiskt bra fast på olika vis.

• Säkert - Dansa fastän
• Familjen - Det var jag
• Daniel-Adams Ray - Gubben i lådan
• Oskar Linnros - Från och med du

Årets utländska låt
Nu blir det bara två stycken!

• Vampire Weekend - White Sky
• Lady GaGa feat. Beyoncé - Telephone

Årets snygging
Nyupptäckta Matt Smith kanske? Fast jag tror att det är hängslena och The Bowtie som gör det.

Sedan när blev det okej att skjuta raketer nästan två veckor innan nyår? Sedan folk började handla julklappar i oktober kanske?

Okej, till poängen. Såhär när det gått tjugo dagar av december så tänkte jag mig att det kunde vara dags att göra en utvärdering av årets julkalender Gyllene Knorren, så nu kommer den.
Efter det första avsnittet så fick jag tyvärr upp jättehöga förväntningar och tänkte att  - det här, det luktar ju Mysteriet på Greveholm! Tjoho!
Fast sedan blev det sämre och sedan ännu lite sämre, men nu börjar det kanske bli aningens bättre såhär på slutspurten. Egentligen så är den ganska bra överlag men det finns två saker som jag stör mig på så förbannat.

1. Den där jävla pappan som ljuger hela tiden och aldrig är benägen till att göra något utan att klanta sig och säga "OJ! Hoppsan, det blev ju inte riktigt som jag tänkt mig"
2. Ingo är långtråkig

Jag började skriva en lång förklaring på punkt två som förklarade just varför jag tycker att Ingo är tråkig men jag väljer att strunta i det på grund av artighetsskäl.

Man kan ju undra över om det kommer vara -10 grader ända fram till mars den här vintern också. Som skåning så är det säkert jättetöntigt att gnälla över att det är kallt när det är varmare här än i resten av Sverige men jag måste påpeka att det inte blåser lika jävligt någon annanstans som det gör här nere. Det spelar liksom ingen roll om man har två ylletröjor på sig, vinden är som en envis blodigel som letar sig genom varenda liten vrå på kroppen och reaktionen blir liksom - FREEZE!
Jag är rädd över att mina fötter aldrig någonsin kommer börja fungera normalt igen om de ständigt ska frysas ner till två isklumpar under en lång tid. Jag tycker extremt synd om mig själv.

Jag väljer att göra en lagom ointressant uppdatering av bloggen. Funderar lite på hur jag ska gå tillväga med min lägenhet nu när den inte är knallblå längre. När väggarna är vita så blev det mycket kalare och plötsligt så känns det nästan lite stelt, men det är bra för det betyder att jag äntligen kan börja inreda så som jag vill med massa färger och söta saker utan att det ska skära i någons designeröga.

Tänkte lägga upp Armand Mirpours låt I hennes små skor men jag kunde inte hitta någon inspelad version på YouTube men hur som helst så finns den på Spotify. Lyssna på den!

Så nu har jag faktiskt läst igenom Flipped och jag tycker att det var en söt bok men slutet sög verkligen bajs på riktigt. Helt seriöst.
Jag började kolla på filmen också men jag hade nog för stora förväntningar för alltihopa var en total kopia av boken, ut i minsta lilla scen. Det enda de ändrat var att det utspelade sig på 60-talet istället för 90-talet. Annars var det som att de som gjort filmen haft total idétorka vilket är synd för även om boken är "söt" så är den inte tillräckligt bra för att man ska kunna göra en film rakt av. Jag orkade bara kolla på halva sedan gav jag upp.

Men eftersom jag verkligen kände för att kolla på film så började jag glo på Easy A istället och den om något var underhållande. Superb humor, bra skådespeleri och viktigast av allt - en snygg kille. Mjao.
Wiie här är trailern!

Obs obs! Imorgon börjar julkalendern. Woho!

Det har lagt sig snö på marken.

Det var allt. Nu ska jag kolla på South Park.

Jag har faktiskt kommit igång att läsa lite ordentligt nu i höst vilket är kul eftersom det inte blivit av tidigare under året på grund av för mycket av jobbiga skolböcker. När man precis läst 50 sidor i A History of World Societies så känner man sig inte jättesugen på att pausa med ännu en bok. Så känner min hjärna i alla fall.

Hur som helst så minns jag att jag skrivit om Freakonomics innan och jag är ganska säker på att jag sa något om att den var "jättebra". Så här i efterhand så väljer jag att ta tillbaka det för jag tycker att de ganska ofta kom till både förhastade och konstiga slutsatser. Visst så är det intressant att de tar upp fenomen och vänder ut och in på dem men jag hade ändå förväntat mig mer på något vis. Jag såg att de kommit med en uppföljare nu men jag känner mig inte alls sugen på att läsa igenom den.

Nästa bok jag läste var What Katy Did av Susan Coolidge. Det var på grund av The Libertines låt "What Katie Did" som jag hittade den och jag belv faktiskt ganska förtjust i Katy. Det är en bok som en skriven för barn (ja, jag känner mig i målgruppen) och handlar om Katy som någonstans i mitten av boken håller på att tappa hoppet och blir deprimerad. Den är väldigt söt måste jag tillägga.

Så sent som igår läste jag ut som en av de sista svenskarna, Stieg Larssons Män som hatar kvinnor. Pappa har tjatat på mig i tre år om att jag borde läsa den och jag gillade verkligen filmen men det är sådant som bara inte blivit av på grund av okänd anledning. Det är faktiskt en av de här hypade böckerna som förtjänar all uppmärksamhet den fått, så bra var den. Lite synd att jag redan visste vilka som var onda och hur det skulle sluta för annnars hade det nog blivit så spännande att jag inte skulle veta vart jag skulle bli av.

Jag försökte nyss beställa några fler böcker från Adlibris men deras hemsida vill inte alls som jag vill. Det gör mig väldigt ledsen.

Förresten så har de släppt någon slags dokumentär som är baserad på Freakonomics. Den ser lite intressant ut men det känns som att det mestadels är samma saker de tar upp som i boken.

Idag har jag något så roligt som en tvättdag. När jag precis flyttade hemifrån så brukade jag tvätta minst en gång i veckan, sedan blev det varannan vecka vilket var ganska lagom och nu för tiden tvättar jag ungefär var tredje vecka och ja, det är ganska skabbigt. Jag luktade igenom min garderob igår och vissa plagg luktade verkligen... unket. Men snart så kommer alltihop lukta smultron och marmelad!

Jag tänkte lägga upp en bild på tvätt men orkade inte så jag lägger upp en låt istället. Annars hade ju en bild på torkande tvätt varit väldigt intressant så det är synd att jag är så slö.

George Harrison - While My Guitar Gently Weeps


Okejdå, jag slänger in en bild på Geroge Harrison bara för att han är lite bra. Dessutom är han snyggare än tvätt (fast bara innan han blev hippie).

Jag vet! Hur ego är det inte att skriva i rubriken att man är en stjärna? Saken är den att jag har varit på medelhumör hela dagen tills jag nyss såg ett mail från min lärare där hon skrivit att min inlämning var perfekt och att jag var en stjärna! Man bara "MEN WADUP LIXOM"!

Nu ska jag gå och vara awesome ett tag till och sedan ska jag äta tacos. (och ja, jag är en Barneywannabe)

Edit: Nu lyckades jag ta sönder skrivbordet. Karma.

Varför måste jag bo i den blåsigaste staden i Sverige? Det där var en egen bedömning förresten och jag har inga som helst vetenskapliga belägg, förutom att det blåser mer i Malmö än vad det gör på många andra platser i Sverige. Problemet för en sådan som mig som gillar att bära vida, knälånga kjolar är att det är nästintill omöjligt att inte gå omkring att oroa sig för en ofrivillig bootyshow.
Jag har ett stort träd utanför mitt fönster och jag brukar bedöma huruvida det för dagen är möjligt eller inte att bära kjol genom att titta på hur mycket det rör sig. Fast det går ändå inte att fastställa för som idag när det inte blåste så mycket hemma hos mig så är det ändå orkan när man kommer till centralen. Inte ok.
Mina privata kroppsdelar sparar jag helst till vissa speciella personer... som Edward Norton. För man får väl lov att drömma antar jag?

Källa

Jag har lyssnat på Edith Piaf hela kvällen (och natten) med några korta inslag av reklam. Oh, vad jag älskar dig Spotify! En reklamsnutt med Eliza Doolittle hade klämts in och den tjejen har en sak som jag alltid önskat att jag haft - charm. Jag blir lite kär i henne fastän jag känner mig ganska säker på min heterosexualitet.

Nu ska jag försöka sova, det har varit en lång och jobbig dag med väldigt mycket blod i alla dess former. Jag lyckades klämma min tumme också, fast jag antar att det inte gör att någon tycker synd om mig.

Jag har börjat störa mig på att skriva i mitten så därför stannar jag kvar i kanten framöver.
Så jag satt nyss och tittade igenom några gamla inlägg jag gjort på den här bloggen (och bloggen suger, jag VET) och jag kom över en video som jag gjorde ett gott försök till att totalsåga för några månader sedan. Självklart så kunde jag inte låta bli att titta på den igen och dra mig baklänges om det där inte är bland det roligaste jag sett.

Det värsta är att den sätter sig på huvudet och videon är ju oförglömlig.